Foto

BARA EN VECKA KVAR!

Här är en gåva, som passar dig vill jag lova.

Julklappsrim hela kvällarna, önskar vi hade det i hemläxa,
då skulle jag ligga bra till hos lärarna nu till jul, iallafall om man tänker på kvantitet, kvaliteten är det nog sådär med.

..Därför tänkte jag fråga er om julklappsrim!
Vilka har ni på lager?

'Say it's carol singers'

Lucia idag. Gårdagen bjöd på lussebullar med söta russin i, pepparkakshjärtan, julmust och kaffe för den som var sugen på det. Gamla julklassiker spelades i matsalen och vi bubblade varmt med varandra om jullovet, födelsedagar och klappjakt.
Från 10.00 till 15.00 har jag jobbat idag och mitt i allt fick jag se ett luciatåg med hästar, vagnar, pigga tomtenissar och söta tärnor. Lucian missade jag precis, tyvärr.
Här hemma i huset har det inte blivit något lussande, men däremot har många små julattribut fått fylla ut mitt annars ganska färglösa rum, mamma hjälpe mig att knyta lite krokiga men fina rosetter av hjärtfyllda band runt gardinen.
Nu ska jag äta pepparkakor så jag får ont i magen och sedan trösta mig med världens finaste julfilm, Love Actually.

Vilka är era finaste luciaminnen?

Carve your heart out yourself.

små egna paket är de bästa,

och för en gångs skull är det inte bara insidan som räknas.

Detta gjordes jätteenkelt med rött papper, en läderrem & en svart penna som fäster bra.

Idag börjar jag få lite ont i halsen igen,

det är inte kul med tanke på allt jag har att göra i skolan,

knapra halstabletter & linda in mig är vad som står på mitt schema nu.

Hur mår ni? <3

1:a advent.

Lite pyssel med lillesyster.
Hjärtkransen har jag gjort, och den är finare i verkligheten.
Nu ska jag på julmiddag med jobbet,
första för i år, än lockar det..

Trevlig advent!

Now I’m ready, throw me once again the footballs you tried to throw and this time I will catch & learn & know.

Foto

Det var lov och helger,

dagar då vi hade tid för varandra.

Nya kängor som tog en evighet att knyta

men som satt som berget sedan.

Solen lyste upp alla parker, bänkar och kinder,

vantarna var alltid lite för stora och blev ännu svårare att

hålla kvar på händerna när de tyngdes ned av vatten och grus.

Skratt ekade i tunnlar och labyrinter

och din pappa höll oss så hårt i händerna,

började snabbt röra fötterna runt i en cirkel

och där var vi, i luften, i tiden,

mitt i allt med världen snurrande runt oss.

Träd, föräldrar, gungor och staket flöt ihop

till en färgglad randig insida av en jättebubbla

där vi var skyddade från allt.

Där ett slitstarkt tyg skydade våra knän från att bli skrapade,

där hjälmar med klistermärken skyddade våra huvuden.

Då våra mödrar höll oss ömt men hårt och viskade våra namn i örat,

då våra fäder lät oss sitta på deras axlar för att våra egna ben

inte längre bar eller bara för att vi vill se mer av världen.

Då man lärde sig att säga tack

men inte förstod innebörden av tacksamhet.

Det är nu som jag är så oerhört tacksam,

jag älskar er.

Tack.

Lite glädje, lite sorg, mycket kärlek (och litet stycke bara)

My postcard to you.

Kära vänner,

Jag är hemma nu, har varit det ett tag.

Ni ska få veta allt om resan (som var ljuvlig såklart!)

bara jag får lite tid att förbereda bilder och allt runtom.

Jag mår bra, det är lite mycket i skolan, men jag klarar mig.

Jag har luft i mina lungor och blicken i skyn.

Min farfar har fyllt 70 år, min mamma 44,

och i söndags var det Fars dag-middag i vardagsrummet

med familjen och farmor & farfar, en sådan fin afton.

Jag vet lite hur ni mår, har lite koll, men jag vet inte varför.

Berätta för mig?

Jag är för otålig och det går trögt att dra in er till land,

Ni måste låta mig ta emot era händer, sträck dem åt mig.

Ni ligger som trasor nedanför mina fötter, men jag kan inte lyfta er, jag snubblar bara.

Med Kärlek, Jennifer.

διακοπές (vacation in Greek)

Bilder från juni 08, eget arkiv. Uddhamn, Herräng.

Om man stannar till och andas in djupt hör man suset av luft som sugs in i kroppen för att fylla upp lungorna och hjälpa hjärtat att pumpa lite extra för hösten. Ändå sätter jag mig på ett flygplan ikväll för att möta sydligare bredder i en vecka. Jag ska stanna upp och andas in ljumma medelhavsvindar istället och betrakta de dammiga gränderna i en grekisk småstad.

Ha ett superfint höstlov!

ADIOS AMIGOS! <3

Partiklar

När dagen vaknar, när solens strålar täcker mer yta för varje minut,
När det lyser in genom en smal springa precis vid rullgardinens kanter, du vet,
och det bildas en liten rymdväg i mitt trötta rum där små, små partiklar gör piruetter, lyckliga och tacksamma över den nya dagen, då önskar jag att vi kunde vara så tacksamma som de är tillsammans, att dina kalla fötter kittlade lite på mina varma ben för att väcka mig och visa mig rymdvägen där vi kunde slukas upp i vårt svarta hål, innanför vårt varma täcke som är så fluffigt av dun. Då strålarna lyser upp din fjuniga nacke, och när jag får blåsa lite varm luft på dem så de rör sig som höstträden utanför.
Du vet att jag är så svag, så svag för ditt flygiga hår.
De är som kedjor runt mig,

Att något så tunt kan väga så tungt.

When your heart breaks

We would have made the neighbours jealous

We could have barbecues at nights

With our collected brain recources,

she would have an IQ of a hundred and fifty five.

Lite fin musik till helgen,

Hello Saferide - Anna

<3

Dagar i rim.

Illustration: Danny Roberts

Det har varit fina höstdagar för mig,

jag ska ta upp dem kort och berätta lite för dig:

Lördag: Till Dalarna tidigt i samma bil, genom landskap och med många mil.

Kanelbullar, hantverk och brända mandlar, regn som faller och folk som förhandlar,

Och i min påse garn i gräddvitt, blått och rött, jag har bett min moster att sticka något sött.

Senare, med vantar, halsbandsur och sockor rikare,

stannar vi till lägst vägen för att äta något magnifikare.

Fin, lång dag och grus i ögonen

somnar mot min systers axel för att möta morgonen.

Söndag: Åker bil & hämtar upp en gammal vän så rar,

färdas en bit genom skog och har lyckoruset kvar.

Ett kärt återseende som firas med kaffebröd och varm dryck i söta koppar,

mycket skratt, prat, minnen och leenden som inget i världen stoppar.

Måndag: Kalas och tårta för min far,

namnsdag och god stämning som länge ligger kvar.

Tisdag: Går över kullerstenar med en klasskamrat,

skiljs, åker bussen hem i sällskap av sol och vardagsprat.

Stiger av vid samma hållplats och går in genom samma dörr,

spenderar några kvällstimmar tillsammans och pratar igen som aldrig förr.

-

Running Friday

Timmarna glider förbi likt de gråa molnen som täcker himmelen,

det ser ut att bli en fin helg.

På lördag ska jag upp i gryningen och styra mot färgglada dalarna

för att besöka Rättviksmarknaden.

Jag har redan bestämt mig för att minst ett par lovikavantar ska inhandlas,

blir det något mer litet hantverk gör det mig inget.

En kär vän kommer också hem över helgen och jag hoppas

timmarna räcker till så jag också får träffa honom.

Sen är det kanelbullens dag vilket absolut inte får glömmas.

Ha den lite ljummen och dela den med en hjärtevän,

kan göras på café, hemma i kökssoffan eller ute bland löven.

En riktigt trevlig helg önskar jag er.

Psykologiskt.

Klockan 13.00 öppnas dörrarna till salen där vårt andra psykologiprov ska äga rum.
För två veckor sedan behandlade vi det psykodynamiska perspektivet och beteendeperspektivet och idag är det prov på det kognitiva samt det kemisk-biologiska perspektivet.
Förra provet gick väldigt bra, enligt mini intuition, och jag kan bara hoppas på att det ska gå minst lika bra denna gång. Skicka en liten lyckoönskning!

(bilden är tagen av Hulda/Sara i våras och jag hoppas också det är okej att jag tog den!)

Turquoise

Här har ni ett litet stycke rolig färg denna soliga höstdag!

Det mörker du ser gör att stjärnorna syns lite mer.

Löven är fantastiskt fina,

och som Lars säger så blir ljuset större när natten tar form

och värmen blir mer värd i storm.

Fina fina höst.

Ändå saknar jag sommaren också (därav bilden),

men kanske underskattar jag hösten just för att den kommer efter en sådan pangårstid.

Det är liksom som att ta fram ostbågar efter kanelbullar,

bortsett från att jag inte alls tycker om ostbågar.

Så vist är hösten fin, underbar. Min nye vän.

Höger hand - näsa

Här kommer en härlig bild från i sommras, 5 juli,

då min släkt var på kalas i Grisslehamn för att fira min morbror & hans nya tjej.

Vi var runt 40 personer

(ungefär hälften av dem var från min morbrors sida av släkten, dvs oss)

och vi grillade, satt under stora partytält och njöt av högsommaren.

För att lära känna varandra blev vi indelade i grupper för att leka lite.

Det finns en kortlek där man tar upp korten i ordning och sedan följer instruktionerna.

"Höger hand - näsa" kan det stå till exempel. Ni fattar.

Här är bildresultatet.

Behöver jag säga vem alla tittade uppmanande på när kortet löd "höger hand- bröst"?

Duggregn.

Regn kan vara jättemysigt, men då syftar jag på stora, mjuka droppar som letar sig längst kinderna och innanför kläderna. Sådant regn som gör prickar på vägen och i vattenpölarna. Sådant som vackra par står och kysser varandra i. Det som är den riktigt skottsäkra anledningen till att kunna stanna inne under en filt med en film och annat gott som hör till.

Duggregn fyller inte riktigt någon funktion, enligt mig. Det gör bara så att alla med smålockigt hår får ännu lockigare hår (och klagar över det! Hallå, jag skulle dö för det!) och det är inte alls lika charmigt eller skottsäkert som det riktigt regninga regnet.

Ska det vara så ska det.

och nu längtar jag tillbaka till sommarens skyfall.

Gratis är ganska gott.

När jag jobbade i lördags hade vi fått in nya varor till affären, däribland supersöta små chokladaskar.

Jag och Michelle skojade om att man kunde lacka dem & sätta dem som kylskåpsmagneter bara för att de var såna ögongodis också.

När klockan slog 14.00 och jag skulle cykla hemåt slängde vår arbetsgivare åt oss varsinn ask som vi kunde ha till kvällen.

Jag bjöd runt till min familj men måste erkänna att det inte var något speciellt med dem, särskilt inte pralinen med någon vaniljgegga i, nej fy.

Nu när jag tänker efter hade de nog passat bättre som ögongodis på kylskåpet istället, men tack ändå.

Att hålla ett hjärta.

Den bästa känslan i världen,

Att vara nära, bara snudda, att andas kärlek,

Att öppna upp bröstet & häfta ihop det med gestalten mittemot.

Att ha ett virrvarr i huvudet

och mumla osammanhängande saker.

Idiotiska saker som inte hör ihop.

Känna sig korkad & titta ned på två par skor och rodna.

Känna sig lite charmig & söt ändå.

Låta ögonen mötas igen.

Ingen annan i världen.

Tystas. Sen.

Mjukt och fuktigt.

Fint.

Att långsamt gå hemåt, vända sig om.

Är hjärtat med?

Nynna, le.

Busigt, nytt, farligt.

Snurra runt, sväva lite.

Tusen tankar, tusen känslor.

Att aldrig somna, hitta mönster i taket.

Hitta ett ansikte i taket.

Ögonpartiet.

Lockarna i nacken.

Skrattet.

Försvinna för ett tag.

Vakna igen. Drömma.

Leva.

Vi återvänder alltid.

Helgen bjöd på kräftskiva x2,

först i Herräng med jobbet på fredagen

och sedan i stugan med släkten på lördagen.

Jag gillar idén att komma till sommarstugan även under helger i höst,

det känns lite som i en härlig film där alla verkar totallt obekymrade över att kvällarna blivit betydligt mörkare, de bara krattar löv & har på sig plommonröda yllekoftor. Och så har de samma färg på kinderna som äpplena på grenarna ovaför dem. Nystart.

Du är så mjuk.

I've been loving you a long time.

Det blir suddigt, oklart och förvirrande,

men det är så jag ser omvärlden nu.

Imorgon är det skolstart och jag förbannar de som tar sommarhimmelen ifrån oss.

Jag har bara rusat genom sommarens glansdagar och fast jag så gärna ville stanna och känna den varma asfalten under fötterna har de bara burit mig bort från allt, till en affär för lön och nu till sterila höstterminslokaler.

Fast jag tar promenader, smygläser vad som komma skall på mina favorittvserier under höstkvällarna, dricker te och plockar rönnbär till farmor så kan jag inte påstå att jag har kommit närmare hösten, sommaren är en mycket mer lojal vän.

Det tråkigaste är när alla flyttar tillbaka till diverse okända städer för att studera på sina specialslipade linjer, jag kommer sakna er mest.

Ge mig skivor, romaner och kärlek.

Summer's going to take the pain away.

Finally, the sky is blue

Last night, my friends dragged me to some lake

We drove there real late, we went too fast

Sipping cheap sangria in the backseat

Everybody are laughing and we are listening to our favorite songs.

i could stay like this forever. jag älskar er.

ps, jag har inte glömt dig hulda <3

Our hearts melted like the chokolate in the hot bananas.

(bilden är från bryggan vid sommarstugan i Yxholmen)

Två pojkar. Fyra flickor. Två båtar. Två gitarrer. En skärgård & en sen sommarkväll.
Lördagsaftonen bjöd ut vårat sällskap på sex personer till en skärgård full av öar som väntade på att vi skulle kasta ankare och lägga oss på klipporna som kröp ned i det orange-svarta havet. Fest på ön bredvid och ungdomar som körde båt fort, fort på nattens vattenyta. Fyra sovsäckar på klipporna men bara tre sovunderlägg. En solbränd sommarpojkes fingrar som klinkade på gitarren och fem andra solbrända ansikten i skenet av brasan som bara slöt sina ögon och lyssnade. En tålmodig far som väntade vid hamnen där han skulle få ta emot två trötta men nöjda flickor som skulle spendera natten i ett ljummet rum istället för på klipporna. Dussintal av myggbett som kom fram tydligare under morgondagens soluppgång och som påminde oss om att äventyret faktiskt varit på riktigt.

Semester.

Och vi gör inget annat än att fylla våra magar och andas skärgårdsluft.

My lovemuffin.

Strax bär det av till sommarstugan,
med mig följer mina nybakta små kärleksmuffins,
jag tror min släkt blir glad över dem :)
Kräftskiva ikväll, riktigt skoj!
Hoppas eran helg blir finfin,
ta hand om varandra <3

Walking and philosophising in my new shoes.

One day, I will walk the streets with these shoes
with you in my hand and heart.

The smell of wild strawberries reminds me of my grandmother. I just love it.

Antagligen var vi barn bortskämda med att mormor plockade alla skogens små bär till oss tidigt på morgonen så vi kunde äta dem tillsammans med mjölk och lite socker strött över. Med mormor försvann för drygt ett år sedan även allt runtom henne, svamp i alla dess former till hösten, nybakta bullar till julen, fina koftor till vårkvällar och bären på somrarna. I lördags förmiddag gick syster Emilia och jag ut i skogarna igen för att gå i mormors fotsteg, för att få ihop 2 otroligt välsmakande liter smultron. Det luktade precis som förr, så perfekt.

08.07.10 - 08.07.11

(klicka för större bild)

I don't really dance, brukar det låta om mig men för det tar jag mig gärna upp till Herräng
för att titta på andra som gör det, dansar för livet.
Tältar gör jag däremot och det var just det jag gjorde en natt på danslägret, i Josefin och Anders tält.
Där låg vi nära inpå gryningen och fnittrade medan lettländska och polska dansare steppade förbi, jag skulle nog vilja påstå att Herräng är 'staden' som aldrig sover under fem fina sommarveckor.
Det var kabaréer vid midnatt och dans i Folkets Hus efter det
och mitt i natten gick vi till caféet för att köpa pannkakor med glass.
Det var ett fint dygn och jag är tacksam trots alla 11 myggbett.

Det godaste av två ting.

Mmmmm!

Idag, på min lediga dag, hade jag som sagt tänkt åka in till Stockholm med Hannah,
men eftersom de flesta bussarna är i strejk (särskilt de som går till och från vischan) blev det en hemmadag.
I det mulna vädret passade jag på att beta av en film som jag ett bra tag velat se, nämnligen What happens in Vegas med Cameron Diaz och Aston Kutcher. Till det tog jag fram den sista muffinsen (muffin i bestämd form, singular, kan det vara korrekt?) som min vän Josefin hade bakat till min grillkväll i lördags.
Det var alldeles perfekt med de små blåbären till Aston Kutchers leende och vansinne.
Jag tror han kan vara en av de sockersötaste skådespelare jag sett!

I love the way you say Good Morning

Det är för tokigt att jag är ledig precis när bussförarna strejkar.
Var verkligen sugen på en runda till huvudstaden med Hannah imorrn på min lediga dag.
Menmen, det är visserligen viktigare att bussförarna får anständiga löner än att jag får handla.
Jag har ju hela sommarlovet på mig.

Here comes the sun!

Åh, igår slog det mig riktigt hårt för första gången.

Inget känns så sommarlov-(l)igt som just nu!

Hela dagen igår tyckte jag att det luktade sött överallt,

hubba-bubba, smultron och små rosa blommor.

Jag har ingen aning om vart det kom ifrån,

men jag är glad att doften förföljde mig hela dagen.

Det gör mig riktigt uppåt och allt känns lite vadderat och rosa,

och den perfekta låten till den känslan är

Here Comes The Sun - The Beatles

Så, nu har jag försökt förmedla denna känsla,

genom bilden och låten, hoppas ni hänkar på!

Summer breeze, summer long, I'll sing to you my summersong.

Midsommar är något extra som jag är glad att vi svenskar har hittat på,
och även om många går för långt under helgen så är det ändå vad man gör det till,
och min finfina släkt gjorde det näst intill perfekt i år.

Det blev färskpotatis (kult!) sång med gitarr på berget (ååh), tunnbadning och mycket annat.
Katten Pelle med knappt ett helt öra och ingen svans fick också vara med och glädjas.