22 augusti 2011

Australia

Heey mates!
Dålig uppdatering kaaan bero på att jag varit upptagen med att packa, flyga till andra sidan jorden och träffa bästa Liam. Jag har varit här i snart två veckor nu och vi har hunnit skrapa ihop nästan tvåtusen foton så jag måste bara hinna sortera och fixa alla foton (med alla menar jag inte ens 10% av bilderna) innan de kommer upp här.
Här trivs jag i alla fall som fisken i vattnet! Såhär ligger det till; Liam jobbar varannan vecka och är ledig varannan vecka så när jag landade i västra Australien förra onsdagen hade han precis avslutat en veckas jobb vilket betydde att han hade en hel vecka off som vi kunde utnyttja, totes awse (totally awesome - se vad jag lär mig..)!
Första dagen gick inte helt oväntat åt till att kolla in den temporära hemstaden, packa upp, catcha upp och sånt. Dag 2 tog vi bilen sex timmar ut mot kusten till det fina semesterstället Coral Bay där vi stannade i två nätter och fotade, åkte ut med en båt på en snorkeltur, såg havssköldpaddor och sånt, träffade jobbarkompisar till Liam, satt på stranden och lyssnade på en amerikanare som spelade Johnny Cash på sin gitarr och bara hade det riktigt grymt minus en djävulsk magvärk som jag hade, men det ser vi förbi nu!
När vi kom hem på lördagen igen var det dags för mig att möta lite tonåringar från orten, så på kvällen kom Liams kompisar över. Vi satt ute, pratade, lyssnade på musik, drack ölen som Matt hade levererat till kylskåpet genom att mer eller mindre bryta sig in i huset (eller så var det vi som var dåliga på att låsa dörrarna), den skumma Star Wars-killen som halkat in på något hörn försökte bygga en liten bomb/smällare med hjälp av topparna på ett helt paket tändstickor - som tur var var han inte skicklig nog och det blev bara ett fiasko. Hur som helst var det en kul kväll!
De resterande lediga dagarna passade vi på att besöka Mount Nameless, det högsta berget i västra Australien (bilden nedan är därifrån), och Nationalparken Karijini, båda två är fascinerande platser.
När Liam började jobba igen övergick mina dagar till långa sovmornar, bakande, städande och diskande, facebookande och Desperate Housewhives-maraton i soffan. Jag som svurit att jag aldrig skulle köpa eller använda en OnePiece har praktiskt taget bott i Liams randiga gudagåva dessutom, så allt är så chill det kan bli när jag är själv i huset.
Oh, en bra sak; Från början var min flygbiljett hem bokad till nu på onsdag, alltså om två dagar, men det flyter ju på för himla bra här och varenda del av mig trivs så jag förlänger min vistelse här med en månad, jag kommer alltså hem i slutet av september istället.
Jag skulle kunna skriva hur mycket som helst men jag tror jag lugnar mig och låter bilderna tala sen i ett senare inlägg istället. Hoppas ni har det bra var ni än befinner er, see ya!


6 augusti 2011

Thanks..

Atelophobia;
the fear of imperfection,
of not being good enough.

2 augusti 2011

The show goes on



Just nu känner jag mig bara såhär! All ångest och dålig magkänsla jag haft över studier, framtiden, kärlek, vänner och Gud vet vad den senaste tiden känns som bortblåst och jag tänker bara njuta av det så länge det varar! I helgen hade jag one of those moments in life när man känner "fan, jag skulle kunna dö här och nu, allt är perfekt och jag skulle dö så himla lycklig isåfall". Tusen tack till kick ass-musik, finfinfinfina vänner (ni vet vilka ni är), en varm familj och härliga städer. Jag passar på att langa en pepplåt också, känner mig alltid litelite som superman som kan göra vad som helst när jag lyssnar på den(refrängen iallafall).