Eko

Jag älskar att bo själv.
Jag älskar att kunna äta vad jag vill, när jag vill, hur jag vill.
Jag älskar att jag kan duscha hur länge som helst utan att någon annan behöver komma in i badrummet.
Jag älskar att jag kan se ut och bete mig hur jag vill utan att någon ska tycka något.
Jag älskar att kunna styra över fjärrkontrollen.
Jag älskar att kunna ta hit vilka gäster jag vill och komma hem vilken tid jag vill.
Jag älskar att kunna sjunga hur högt eller fult jag vill.

Detta gäller först när jag varit ensam i minst ett dygn, fram tills dess är det oftast tvärångest.
Jag hatar att inte ha någon att prata med.
Jag hatar att komma hem till ett eko efter att ha umgåtts med nära och kära.
Jag hatar att ingen bryr sig om jag kommer upp på morgonen eller inte.
Jag hatar att mina grannar lagar mat åt sina familjer när jag sitter själv framför tv:n.
Jag hatar att bli ledsen utan att ingen ser mig och kan trösta mig.
Jag hatar att vad som helst kan hända mig utan att någon märker det direkt.
Jag hatar tystnaden.
Jag hatar ensamheten.

Oftast går det hur bra som helst men just nu, efter en helg med de jag tycker bäst om i hela världen,
är det bara så fasansfullt ensamt och meningslöst att sitta själv här.
Kanske är det så att övning ger färdighet? Låt oss hoppas det.

Lägesrapport a.k.a Ordbajs

Ett helt års studier på universitetet är avklarade. Ett år fyllt med massor av nya upplevelser och nya människor som jag är så otroligt glad över att ha fått lära känna. En fjärdedel av min utbildning är alltså avklarad och nu hoppas jag att de tre återstående åren går precis lagom fort så de inte känns för långa men så jag hinner njuta av dem också. Det känns fortfarande rätt, och det är ju himla skönt. Känns det inte rätt i magen brukar det bli knepigt.
   Erika, min fina vapendragare under detta år, har tyvärr lämnat Uppsala och flyttat hem till Sundsvall igen, som jag kommer sakna henne! Tusen tack för alla sjuka stunder, vad fantastiskt att man kan hitta nån som är lika skruvad som en själv och som allt klickar med - all kärlek till dig! Det är ju dock en himla tur att det är så lätt att ta tåget upp/ner för att hälsa på varandra och att jag har såna fantastiska klasskompisar kvar i klassen som jag får äran att hänga med i tre år till.
   Och till smällkaramellen; Imorgon skriver jag på kontrakt för en egen lya i Uppsala, så från och med februari kommer jag vara Uppsalabo! Känns huuur kul och rätt som helst, lägenheten hade inte kunnat falla mig i smaken bättre och kunde inte legat i en bättre stadsdel (flera av tjejerna i klassen bor bara ett par gator bort). Ser fram emot februari så mycket nu!
    Till sist, puss och tusen tack till alla grymma människor som förstår sig på mig och finns här för mig,
även om jag kanske inte alltid lyckas visa det (särskilt inte på senaste tiden när det farit så mycket tankar i huvudet) så är jag sjukt tacksam för det och tar inte nån eller nåt för givet. Ni är guld värda.

Ha det fint och som Ellen DeGeneres alltid avslutar med; Be kind to one another!